Torpanäsets naturreservat

Jag var inte svårövertalad när det gällde en promenad borta vid Hofsnäs herrgård & Torpa stenhus-området idag (sorry gymmet). 

Vi delade på oss och jag hoppade ur bilen på vägen mot herrgården och T körde fram och parkerade där och gick sedan åt andra hållet på vandrings"lederna". Efter snart 47 år tillsammans så tycker vi att det är ok. ;)

Jag träffade en häst och vi snackade lite. 

När jag senare berättade om hästen så sa T att; den bryr sig inte om nån. 

Jodå, när jag frågade om den ville komma lite närmare så att jag kunde ta en bild, så kom den sakta gående emot mig. När jag hade tagit några bilder så tackade jag och gick därifrån. Med en stilla önskan om att INGEN hade hört mig - förutom hästen då.

Efter promenaden så åkte vi vidare till Torpa och avnjöt en väldigt god "brunch" på caféet. FRASig ostfralla, en bit saftig morotskaka och kaffe förstås.

Jag ville spana in de stora byggnader som byggs/byggts på området strax intill själva stenhuset. 

Som ni ser på infon, byggnader inspirerade av 1600-talsritningar. 

Själva mangårdsbyggnaden är ståtlig MEN (alltid detta men) varken den eller det nybyggda musèet tycker jag pryder sin plats. 

Jag hade velat att stenhuset hade fått stå kvar i sin ensamhet, där vid sjön. 

En bakåtsträvare - det är väl det jag har blivit och får nu vara tacksam för de dryga 50 år (av besök) som gått, under vilka stenhuset har tronat där i ensamt majestät.