Gula leden i Uddebo

Påskdagen 2025. 

Trots en liten trötthet efter dagens "firande" (eller kanske just därför) så bestämde jag mig för att gå gula leden på eftermiddagen. 

Efter visst mankemang så parkerade jag bilen i närhet till utgångspunkten. Det finns ingen självklar p-plats utan man får försöka hitta en på gatan intill. 

Gick leden (Solstigen) motsols och det innebar att jag direkt kom in på en liten skogsstig som ledde uppåt i terrängen. Hade jag valt andra hållet så hade jag haft några antal hundra meter med asfalt och grusväg först, och det tycker jag är bättre i slutet av en runda. Vill in i skogen så fort som möjligt. 

Leden började i mitt tycke strålande, en smal mjuk stig i kuperad terräng.

Jag har verkligen ingen hög fart när jag går i skogen, utan det är långsamhetens lov som gäller. Tittar runt på detaljer i naturen och fotograferar - så någon konditionsträning är det inte.

Hellre övertydligt än otydligt. Att gå på leder där man går fel eller undrar vilket håll man ska gå, det är inte kul. Den här var föredömligt uppmärkt.

Skiftande underlag, det här är ett av dem.

Åh så fint. Tänk när ljungen blommar här ihop med sten och mossa.

Här var enda gången som jag tvekade om riktningen för Länsmansvägen säger inte mig någonting men det var ju gul märkning som jag skulle följa.

Allt fick sin förklaring i närheten.

Andra underlag.

Ute på kalhygget så hade någon varit noga med att spara på ledmärkningen. ;)

Där hade småbjörkarna slagit ut, de stora hemmavid har inte gjort det.

Eftersom jag hade läst informationen om länsmannen, så valde jag samma väg som han.

En annan typ av underlag (som jag inte gillar alls).

Jag börjar närma mig utgångspunkten och samhället. Avslutas med grusväg och asfalt.